Ny information ger nya möjligheter, 2021 blir året då prediktivt underhåll revolutionerar ytterligare en bransch!

Kravet på energieffektivisering ökar hela tiden och 2021 kommer inte vara något undantag, tvärtom! Med skärpta mål både globalt och lokalt ökar pressen på företag att energieffektivisera. Dessvärre saknar många företag en plan för effektivisering av befintlig utrustning, så det är inte klart var/när/om de ska börja. Och mitt i dessa utmaningar så förbises ofta en av de absolut största elförbrukarna – kyl- och värmepumpssystem!

Det är ingen hemlighet att man kan spara stora mängder el i fastigheter. Hur företag som har kyl- och värmepumpssystem (kylmaskiner, värmepumpar och luftkonditionering) i sin
verksamhet kommer spara el och pengar samt vad som är möjligt med rätt verktyg. Kommer jag berätta i min framtidsspaning för 2021.

Kyl och värmepumpssystem står idag för ca 20% av den globala elförbrukningen, i fastigheter står de för 30–60%. Genom att optimera dessa system är det ofta möjligt att sänka elförbrukningen med 20–30%.

“Ett energieffektivt system är också driftsäkert.”

Ett energieffektivt system är också driftsäkert. Med ett driftsäkert system minskar kostnader för oföreutseeda servicetillfällen. Haverier i ”kylkedjan” kan undvikas, så förlusten av varor/gods minskar. Det samma gäller luftkonditioneringen, när man kan förutse haverier kan man undvika dem genom att planera service och bibehålla ett stabilt ”inomhusklimat”. Genom att undvika haverier en varm sommardag kan man undvika extra kostnader i förlorad produktivitet och kundnöjdhet.

Lönsamheten i detta uppmärksammas av fler och fler. En tidig signal på detta var när VDn för Blackrock (en av världens största fondförvaltare), gick ut och sa ”Climate Risk Is Investment Risk” för ett år sedan. Under 2020 har de börjat efterleva detta och fokuserar på investeringarnas hållbarhet.

Så vad händer 2021?

Professionalisering av fastighetsförvaltning

De ökade kraven från investerare, myndigheter och kunder på att företag aktivt ska minska sin miljöpåverkan gör att energieffektivitet blir en fråga för fler än bara driftavdelningen. Det krävs att organisationen har en tydlig ansvarsfördelning för energiförbrukning och att den ”benchmarkas” både inom organisationerna och mot konkurrenternas. Detta leder till att det installeras fler elmätare vilket gör att de stora energiförbrukarna hamnar i fokus. Något som lyfter fram kylmaskiner och värmepumpar i rampljuset.

“Allt oftare blir det uppenbart att de energieffektiva produkter företagen investerat i, inte alltid ger den låga energiförbrukning som det är projekterat för.”

Allt oftare blir det uppenbart att de energieffektiva produkter företagen investerat i, inte alltid ger den låga energiförbrukning som det är projekterat för. Orsaken är ofta bristfällig optimering, så system är inte så effektiva som de skulle kunna vara. Den självklara frågan blir; är kylmaskinen/värmepumpen effektiv eller inte? För att få svar på den frågan, måste
företag dokumentera och analysera prestandan på kylmaskiner och värmepumpar. Detta leder ofta till insikten att systemet kan producera den kyla eller värme som behövs, utan
att vara effektiva. Med en ny nivå av informationen i organisationen är det möjligt att ställa krav och jobba med optimering samt prediktivt underhåll. Något som kommer att
minimera antalet haverier och strul.

Prediktivt underhåll – framtiden inom service och underhåll.

Det som skiljer prediktivt underhåll ifrån dagens underhåll är att det inte sker på intervallbasis (schemalagt / ”preventive maintenance”) eller reaktivt. Service och underhåll planeras baserat på kontinuerlig övervakning av prestanda där servicebehov identifieras innan de leder till störningar eller haverier. Så fort prestandan försämras i systemet genereras en indikation och underhållsarbete kan planeras.

När det kommer till kylmaskiner, värmepumpar och luftkonditionering så är systemen extremt tåliga, de kan köras ineffektivt långa perioder utan att haverera. Dessvärre
resulterar detta i att system ofta havererar i onödan när de belastas lite extra t.ex. vid en värmebölja eller köldknäpp. Något som leder till höga kostnader, driftstörningar,
produktionsbortfall och skadat renommé. Att prediktivt underhåll blir en större trend under2021 beror inte bara på en ökad medvetenhet, Internet of Things ”IoT” underlättar
förändringen.

”IoT” gör att alla data kan analyseras och nås av expertsystem

”Att mäta är att veta” är ett väletablerat begrepp, som är mer aktuellt än någonsin. Vi rör oss in i en tidsålder där datainsamling är mer regel än undantag. Något som under en
period har vaggat in företag i en falsk trygghet då de samlat in allt mer data. Men data är inte samma sak som information. Det krävs en kompetent analys för att göra information
av stora mängder data.

IoT och expertsystem som analyserar prestanda av ingående system ner på komponentnivå skapar nya förutsättningar för att förändra hur service görs. Systemen är idag kapabla att tala om för den som är ansvarig att det kommer att behöva utföras åtgärder istället för att larmet går efter ett haveri eller när kunden ringer och klagar.

Detta gäller inte minst kylmaskiner, värmepumpar och luftkonditionering. De system som levereras idag har givare installerade, något som gör prestandaanalys online möjligt och kostnadseffektivt.

Prestandaanalys är en nödvändighet för prediktivt underhåll

Att titta på den årliga energiförbrukningen i en fastighet eller verksamhet är givetvis en självklarhet. Men årsförbrukningen ger lite (om någon) information om anläggningen är
effektiv eller inte. Dessutom innehåller det inte information om vad som skulle kunna göras för att sänka energiförbrukningen eller minska antalet haverier i kyl- och
värmepumpssystem.

För att optimera ett kyl- eller värmepumpsystem ordentligt behövs alla delsystem analyseras. Kan man inte kvantifiera hur de olika delarna arbetar och optimera dem
utifrån helheten så kan man inte på ett effektivt sätt skapa energieffektiva och driftsäkra system.

Med dagens förutsättningar är investeringen för prediktivt underhåll marginell, de risker man eliminerar täcker snabbt investeringskostnaden. Detta gäller även när man adderar
prestandaanalys av kyl- och värmepumpssystemet.

Ett vanligt exempel jag ser, är att t.ex. flöden och temperaturer justeras i distributionssystemen. Något som kan leda till besparingar, men utan förståelse för hur det påverkar kylaggregat och värmepumpar så kan de leda till ”suboptimeringar”. Genom att ha information/prestanda för hela systemet är detta enkelt att undvika, så att besparingar i en del av systemet inte innebär större energiökningar i en annan del.

Så varför finns dessa problem fortfarande, när de är relativt enkla att lösa? En anledning är ”Business as usual” – man har traditionellt jobbat på ett sätt med kyl- och värmepumpssystem och antagit att de fungerar så länge de levererar den önskade temperaturen. Med förbättrade arbetssätt och nya tekniker blir det tydligt att så inte är fallet. Detta för mig in på min sista spaning. Som jag tror kommer avgöra om företag blir stående och stampar eller om de blir en del av ”klimatlösningen” 2021.

Mentalitet och inställning

2020 har satt många företag på prov. Vikten av en kostnadseffektiv verksamhet har blivit än mer tydlig. Behovet av att byggnader är energieffektiva är ännu viktigare när
intäkterna minskar. Något som har slungat upp energioptimering på agendan då det löser flera problem och ökar lönsamheten för företag.

2021 kommer bli året när de företag som fortfarande ställer frågan ”om” de kan spara energi och öka driftsäkerheten blir ifrånsprungna. De företag som däremot fokuserar på
”hur ska vi spara energi” om och om igen, kommer att bli vinnare. För innan företag ställer frågan ”hur” kommer de aldrig lämna ”Business as usual”. Redan idag ser vi att ledande
företag etablerar roller/funktioner i sin organisation för att kunna jobba strukturerat med energioptimering. Detta leder till stora besparingar, så att fler företag kommer ta efter
2021 är det ingen tvekan om.

“2021 kommer bli året när de företag som fortfarande ställer frågan ”om” de kan spara energi och öka driftsäkerheten blir ifrånsprungna.”

Vad blir resultatet i branschen, när effektivitet och prestanda slutar att tas förgivet?

WWF uppskattar att det är möjligt att minska CO2 utsläpp med mer än 72 miljoner ton per år, enbart genom att jobba strukturerat med optimering av luftkonditioneringssystem.
Något som är möjligt och mer därtill.

Prediktivt underhåll och prestandaanalys kommer att bli ”Business as usual” därför att det innebär en så stor besparing. Företag som tar steget in i framtiden ökar sin lönsamhet
genom att de minskar antalet haverier och sänker sin elförbrukning med 10–30% i kyloch värmepumpssystem. En investering som ofta betalas tillbaka inom 8-12 månader!

Så: 2021 blir året då företag på allvar hänger på trenden med driftoptimering av kyl- och värmepumpssystem och lokala besparingar får globala effekter!

-Niklas Berglöf, ClimaCheck Sweden AB

Referenser
https://www.blackrock.com/corporate/investor-relations/larry-fink-ceo-letter
https://refindustry.com/articles/mart-research/the-hvac-r-market-in-the-emea-region-in-2018/
http://www.eiu.com/graphics/marketing/pdf/TheCoolingImperative2019.pdf
https://www.dn.se/ekonomi/varldens-investerare-eniga-hallbara-investeringar-ar-framtiden/

Detta var ClimaChecks Bidrag, för hela rapporten och med om Stiftelsen TEM följ denna länk.

Stiftelsen TEMs årliga trendrapport sammanställs trender, och otrender, inför kommande år. Trendrapporten är ett samarbete mellan TEM och dess medlemmar i nätverken CSR
Skåne och Nordic Center for Sustainable Healthcare. Trender som presenteras i rapporten är observationer och åsikter från personer i olika branscher och på olika positioner. Rapporten utgår från verkliga spaningar i verksamheter och utgår från verkliga personers upplevelser i sin bransch.

I denna utgåva elaborerar experter på observationer från deras nya vardag i tider av pandemi. Vad ser vi för potential inför 2021? Vad tror vi kommer vara nästa stora grej? Vilken väg tar utvecklingen för hållbarhetsarbetet efter pandemin? Sammanfattningar, från rapporten presenteras vid CSR Skånes sista träff för året, den 10 december 2020.

Vi vill tacka alla som medverkat i framtagning av denna rapport. Trevlig läsning!

Stiftelsen TEM, december 2020

Läs mer om prediktivt underhåll här