Ny sommar men samma problem med haverier?

De senaste årens extremväder har inneburit många haverier i kylmaskiner och värmepumpar, de flesta helt i onödan. Senast var det köldknäppen i vintras, som dessutom ackompanjeras av höga elpriser, vilket resulterade i både högre elkostnader och haverier. Idag tyder mycket på att värmeböljor och köldknäppar kommer fortsätta, dessutom beräknas de bli vanligare. Detta borde motivera alla företag att accelerera sitt arbete med energieffektivisering, för att förbereda sig för framtiden.

Du kan inte påverka vädret – men du kan förhindra att du får problem när det blir varmt!

För en bransch som redan idag kämpar med kapacitetsbrist innebär fler haverier att många anläggningsägare kommer bli utan snabb hjälp. Då det inte finns tillräckligt med tekniker som kan utföra all service samtidigt. Det i sin tur kan t.ex. resultera i att sjukhus får ställa in operationer när luftkonditionering och avfuktning inte fungerar. Andra vanliga scenarier är förstörd mat i livsmedelsbutiker eller fastigheter som inte kan upprätthålla komfortnivån.  

Ett komplext problem som går att lösa, om man vill….

Vi vet att många haverier sker helt i onödan! Det är nämligen inte värmeböljor eller köldknäppar som orsakar haverier, det är dålig drift under långa perioder som är grundproblemet. I stort sett alla avvikelser som leder till haverier går att upptäcka när de uppstår, vilket gör det möjligt att åtgärda dessa innan ett haveri.

Att dessa åtgärder inte görs i tid, leder till ökade kostnader för alla inblandade. Så varför åtgärdas inte problemen?

En stor del av detta är att många system antas fungera bra, så länge de tillhandahåller den önskade temperaturen. På gott och ont är kylmaskiner och värmepumpar robusta maskiner, som kan leverera den temperatur (energi) som behövs väldigt ineffektivt. Detta har lett till att prestanda sällan ifrågasätts – eftersom man har den temperaturen man önskar. I många fall leder detta till en ökad energiförbrukning på 10-30%

En ytterligare utmaning är att konventionella BMS och SCADA system inte innehåller den information som behövs för att kunna jobba med prediktivt (tillståndsbaserat) underhåll. Informationen behöver vara på den nivån att avvikelser upptäcks på “komponentnivå” när de uppstår. Om den inte är det, blir det svårt (och dyrt) att förstå varför ett larm löser ut.

Ett tredje är att dagens kravställningar och arbetsmetoder ofta bygger på schemalagt (förebyggande) underhåll. Detta görs inte baserat på aggregatets tillstånd, utan baseras på drifttid eller förutbestämda tidsintervaller. Givet att man får service fort när ett haveri sker, så “accepteras” ofta problemet.

Att köra aggregat tills ett haveri (run to failure) och förutsätta att man får snabb service är inte hållbart! Det medför stora kostnader över tid och är onödigt med de system och den kunskap som faktiskt finns idag.

Information och struktur är en del av lösningen.

Idag samlas stora mängder data in, men det är inte självklart att det finns en plan för hur den ska användas. Däremot när det finns en plan, som genomlyser hur data ska analysera samlas in. Som dessutom innehåller vad man ska göra med informationen man får ut, så kan man spara enorma mängder energi och pengar. För kylmaskiner och värmepumpar är ClimaChecks unika metod världsledande när det kommer till denna prestandaanalys.

Metoden möjliggör både energioptimering och prediktivt underhåll på en nivå som inte är möjligt när man bara har data. För att säkerställa att datainsamling, informationsanvändning och underhåll sker strukturerat och baserat på information (inte data), har vi gjort en guide som kan laddas ner här. Syftet med guiden är att hjälpa företag att inkludera kylmaskiner och värmepumpar i sitt hållbarhetsarbete, på ett helt nytt och effektivt sätt.

Prediktivt underhåll bara fördelar!

När rätt information är tillgänglig, blir prediktivt underhåll en möjlighet! Istället för att köra system tills de havererar, utförs underhåll i ett tidigare skede. Direkt när är en avvikelse uppstår, ofta ”innan” den visar sig i form av instabil drift eller A och B larm kan (ska) den åtgärdas.

Detta är också den stora skillnaden jämfört med de vanliga (schemalagt och reaktivt) underhållsmetoderna som är vanliga idag. Vissa former av schemalagt (förebyggande) underhåll är nödvändigt för garantier. Men när dessa görs är det viktigt att kontrollerar status (funktionskontroll online) på anläggningen innan besöket, för att kunna vara effektiv på plats. Genom att göra en funktionskontroll online, så kan man enkelt konstatera om det är några åtgärder som behövs göras baserad på anläggnings tillstånd. Checklistor och protokoll för detta har ClimaCheck tagit fram med ledande partners och fastighetsägare, önskas dessa är det bara att kontakta Niklas

ROI och resultatet när man jobbar med prediktivt underhåll?

Att införa prediktivt underhåll i en organisation kräver att data analyseras på ett sätt så att man får fram prestanda för hela systemet och även på komponentnivå. Detta innebär i många fall en initial kostnad. Forskning på området visar att man får tillbaka de investerade pengarna många gånger om under utrustningens livslängd.

Vi ser liknande resultat hos företag som jobbar seriöst med implementeringen av prediktivt underhåll och energieffektivisering som en del av sitt hållbarhetsarbete. De initiala kostnaderna motiveras snabbt av de besparingar som kan göras i form av driftsäkerhet och energibesparingar på kylmaskiner och värmepumpar.

Genom att undvika haverier kan man i många fall spara pengar och energi, eftersom reparationer är dyrt! Beroende på verksamhet blir även kostnaderna för förlorad produktion, komfort eller förstörda varor snabbt höga.

Energioptimering, en naturlig del av prediktivt underhåll

När prestanda analyseras kontinuerligt så har du utöver den information som behövs för att jobba effektivt med prediktivt underhåll också den information som behövs för att jobba strukturerat med energieffektivisering. Genom att åtgärda avvikelser när de uppstår, är det möjligt att förhindra en succesivt ökande energikonsumtion fram tills att kylmaskinen/värmepumpen havererar.

Verkligheten

Kylmaskiner och värmepumpar förbrukar normalt mellan 30% och 60% av elen i kommersiella fastigheters. ClimaCheck analyserar 1000-tals anläggningar varje år och förser kontinuerligt partners och fastighetsägare med information för att optimera kylmaskiner och värmepumpar. Energibesparingen brukar vara mellan 10% och 30%, samt en mycket driftsäkrare anläggning. 

Ett typiskt exempel är från Akademiska Hus. När de investerade i en ny kyl- och värmepumpsanläggning implementerades ClimaCheck från start. Den initiala optimeringen (gjort efter idriftagningen) resulterade i att energiförbrukningen minskade med 70 000 kWh per månad, vilket motsvarade 26% av den energianvändningen.

Efter optimeringen var driften stabilare, något som minskar risken för haverier och kostsamma serviceåtgärder. Mer information om detta case kan laddas ner här. Den procentuella besparingen är helt i linje med vad vi generellt ser!

Tycker du det är intressant att veta mer om prediktivt underhåll och energieffektivisering? Då är det bara att kontakta oss, genom att fylla i nedan formulär.