Från gissningar till uppmätt precision: varför “rätt temperatur” inte längre räcker!

Idag är många nöjda med snabba utryckningar när något går fel, och däremellan är man nöjd med ”rätt temperatur”, då antas kylmaskiner och värmepumpar fungera bra och allt är i sin ordning. I praktiken döljer detta ofta en högre energiförbrukning och en förhöjd haveririsk. Helt i onödan.

Bygg- och fastighetssektorn står globalt för cirka en tredjedel av den globala energianvändningen och närmare 35% av de energi- och processrelaterade CO₂-utsläppen. I många fastigheter är kylmaskiner och värmepumpar affärskritiska storförbrukare av energi. I takt med ökade krav och kostnader blir underhållet av fastigheter viktigare. Genom att effektivisera kyl- och värmepumpsystem på ett bra sätt så slår man två flugor i en smäll.

“Business as usual” är dyrt

Baserat på tiotusentals analyserade aggregat över 20 år, kan vi konstatera att business as usual lämnar mycket att önska, även fast digitaliseringen som har nått även kylmaskiner och värmepumpar ger nya möjligheter. Detta innebär att företag som jobbar med fastigheter har en enorm möjlighet (men även utmaningar) att se till att kyl- och värmepumpsystem tar steget in i framtiden för att säkerställa att dessa fungerar optimalt.

I vägen står befintliga affärsmodeller och ”business as usual”. Arbetet kring kylmaskiner och värmepumpar är komplext, tids- och personalintensivt då man historiskt har gjort mycket på site med varierande resultat ofta i blindo. Detta tvärt emot tankarna bakom industri 4.0

Att man är kvar i gamla arbetssätt gör att vi ofta ser besparingar på 20-30% i kyl- och värmepumpsystem. Den potentialen får stöd av många andra företag och organisationer som ser samma möjlighet att spara, då många byggnader slösar bort 30% eller mer av den energi de köper genom ineffektiv drift.

I takt med att kylmaskiner och värmepumpar integreras i fastigheter för att ”systemet” ska bli effektivare så ökar komplexiteten, vilket ställer högre krav på systemförståelse. Parallellt med detta så ökar fokus på att relevanta data samlas in och används.

Tyvärr ser vi många fall, där det fortfarande saknas en strategi för hur all denna data ska användas. Vilket gör att business as usual kan fortsätta, trots att det idag går att arbeta mycket mer effektivt.

Från data till beslut: prestandaanalys, AFDD och XAI

Idag samlas mycket data in, men styr- och övervakningssystem saknar den termodynamisk analys som behövs för att säkerställa optimal drift och tidigt identifiera prestandaavvikelser. Detta är grunden till att ”rätt temperatur” anses vara ett mått på prestanda eftersom temperaturen är ett värde man har och förstår och om den är vad man önskar, så funkar systemet…

Tyvärr är det inte så enkelt, kylmaskiner och värmepumpar är robusta maskiner och maxlast inträffar sällan eller aldrig, att hålla en temperatur, med 20% ineffektivt är inget problem nästan alla dagar och tyvärr vanligt. Detta märks ofta vid en värmebölja eller köldknäpp, i form av haverier (som hade kunnat undvikas) eller att aggregat inte ger full kapacitet. Att driften varit dålig under en längre period märks inte annat än på energiräkningen.

Genom att ta data och analysera den med hjälp av den interna metoden, så kan vi på ClimaCheck tillhandahålla all information som behövs för Automatiserad Feldetektering och Diagnostik (Automated Fault Detection and Diagnostics, ”AFDD”), som i sin tur är en fundamental del av konditionsbaserat underhåll även känt som Prediktivt Underhåll. Tack vare System Effektivitets Index ”SEI” kan du snabbt och enkelt se hur nära systemet ligger sin optimala drift, om prestanda sjunker finns all information för att identifiera orsaken i analysresultaten.

På ClimaCheck online, kan du använda dig av tidiga varningar 24/7, så du behöver inte vara på plats eller sitta och titta på analysen hela tiden, så fort en avvikelse uppstår, skickas varningen ut till rätt person. Utöver SEI finns självklart både analys och rådata så du kan se, COP, flöden, temperatur, tryck, förbrukning, systemstabilitet och så vidare.

Prestandaanalysen ger redan idag den information som behövs för att undvika haverier och säkerställa optimal drift. Men introduktionen av förklarbar AI (explainable AI, XAI) kommer många funktioner som underlättar för tekniker och driftorganisation att förstå varför avvikelsen uppstår och vilken åtgärd som ger störst effekt. Att ha tillgång till verkningsgrad komponent för komponent tar bort upplevelsen att kylmaskiner och värmepumpar är en obegriplig “svart låda”.

Men behövs verkligen nya arbetssätt så som prediktivt underhåll?

Det är faktiskt en fråga som vi får förvånansvärt ofta, och svaret är enkelt; ja det behövs.

Den interna metoden utvecklades på 80-talet av en av ClimaChecks grundare och genom åren har behovet och potentialen bevisats många gånger. 2006 konstaterades vikten av att optimera kylmaskiner och värmepumpar. I rapporten: Energy Optimisation Potential through Improved Onsite Analysing Methods in Refrigeration gick man igenom 164 kylanläggningar och konstaterade att 87% av dessa hade avvikelser i prestandan. En stor del i dessa problem beror på bristerna i ”business as usual” som vi konstaterat fortfarande är “aktuella” så här 20 år senare.

Så, om man inte från början ser till att introducera arbetssätt som bygger på dokumentation av prestanda och funktion, är risken överhängande att man från start har ett aggregat som körs ineffektivt.

Istället för att ”vänta” på att haverier ska ske och hantera problemet då, i panik med höga kostnader som följd, så är vår rekommendation att man säkerställer att man övervakar varje enskild komponents prestanda så att man i god tid kan upptäcka fel och åtgärda dessa innan man får ett haveri.

Vi har förberett både en guide och exempel (AMA-texter och exempel på serviceavtal) på vad man ska övervaka för att säkerställa optimal prestanda. Allt går att ladda ner utan kostnad via länkarna.

Vad händer när man jobbar effektivt med prediktivt underhåll.

Vi har nämnt olika projekt vi gör med Vasakronan kring AI och digitala tvillingar och tidigare i år intervjuade Förvaltarforum Vasakronan, i artikeln kan du läsa hur de med hjälp av ClimaCheck online (”AI-baserad övervakning) har förhindrat omkring 90 driftstopp i sina geo-anläggningar.

En anläggning som är driftsäker är ofta energieffektiv också, vilket resulterar i energieffektivare fastigheter. Och då är vi tillbaka där artikeln började, fastigheter är stora energiförbrukare i dagens samhälle, kylmaskiner och värmepumpar är i sin tur en av fastigheternas största förbrukare.

Genom att inkludera kylmaskiner och värmepumpar i det dagliga arbetet och lämna ett reaktivt arbetssätt (och “business as usual”) så går det att spara energi- och servicekostnader samt minska antalet störningar och produktionsbortfall. Generellt ser vi på ClimaCheck att man kan spara någonstans mellan 10-30% utan speciellt kostsamma åtgärder. Resultatet syns inte minst hos Vasakronan, då de redan i en tidig fas ser att de har gjort både ekonomiska och miljömässiga vinster,

Är din organisation redo att ta steget in i prediktivt underhåll och säkerställa att ni har både rätt temperatur och optimal prestanda, tveka inte att kontakta oss.