Var en del av att sänka Europas elförbrukning med 5%

Det konstateras regelbundet att energieffektivisering har störst och snabbast effekt för att få kontroll på den pågående energikrisen. Nyligen kom Energiforsk AB fram till att en 5% sänkning av Europas elförbrukning, skulle leda till betydligt lägre elpriser för oss i Sverige.

Vi vet hur man kan nå delar av dem fort medan andra delar kräver lite längre analys. Då vissa fel bara uppstår under vissa driftförhållanden. Men grunden och metoden är den samma!

Så, hur kan man då uppnå dessa besparingar snabbt på ett kostnadseffektivt sätt? Ett kritiskt steg för att nå besparingar är att analysera prestandan i kylmaskiner och värmepumpar så ineffektiv drift upptäcks direkt, samt ha en strategi för att agera på informationen.

Kylmaskiner och värmepumpar är ”storförbrukare”

Kylmaskiner och värmepumpar står för ca 20% av den globala elförbrukningen. Baserat på tusentals mätningar och optimerade kylmaskiner samt värmepumpar vet vi att det ofta är möjligt att spara 10–30% av energin och minska effekttopparna betydligt. Faktum är att vi i stort sett aldrig hittar ett system utan betydande besparingspotential.

I fastigheter brukar dessa ”system” stå för mellan 30–60% beroende på vilken verksamheten som bedrivs i den. I matbutiker står de ofta för över 50%. Utöver att kylmaskiner och värmepumpar konsumerar el så är de ofta affärskritiska. Något som gör att det finns många vinster med att ha en stabil drift.

Hur kommer det sig då, att en av de största elförbrukarna i fastigheter konsekvent har en besparing potential på 10–30%?

”Rätt temperatur” är inte ett bra mått på prestanda.

En av anledningarna till att det går att spara så mycket är att prestandan i kylmaskiner och värmepumpar tas för givet så länge rätt temperatur levereras. Dessa aggregat är robusta, så de kan leverera rätt mängd energi långa perioder ineffektivt.

Detta leder i sin tur till ökad energianvändning under långa perioder, tills maxeffekt krävs eller förhöjt slitage leder till driftstopp. Något som blir tydligt vid varje värmebölja, när många verksamheter blivit stillastående på grund av havererade system, med höga kostnader som följd.

Hur snabbt kan man börja spara el och sänka Europas elförbrukning?

Direkt, är det enkla svaret. Så fort man har information från ClimaChecks prestandaanalys, så är det möjligt att se avvikelser när de uppstår. Dessutom syns det var dessa är, tack vare SEI och delverkningsgrader, något som gör att man kan åtgärda avvikelser och problem snabbt och effektivt. När problemet är åtgärdat så dokumenteras prestandaförbättringar på ClimaCheck online. Detta gör även att man kan säkerställa att optimeringen bibehålls över tid.

Nedan är ett exempel. Tack vara prestandaanalysen var det enkelt att identifiera att sekundärflödet inte var optimalt, något som resulterade i sänkt SEI och COP. Genom att åtgärda det, så sänkte man förbrukningen i storleksordningen 50 000 kWh (ca 32 900 kWh på kompressorn och mer än 20 000 kWh på pumpenergi). På mindre än en timme sänktes med andra ord förbrukningen med mer än 10%.

Detaljer

Den årlig energiförbrukning för systemet var 470 000 kWh.

Genom att reducera sekundärflöde till brunnarna med 35% så sparade man 75% av pumpenergin. Det resulterade i 7% högre COP med 2 grader högre kylvatten.

Flödesändring i styr resulterade i sänkt elförbrukning i kompressorn med 32 900 kWh + >20 000 kWh pumpenergi. Dessutom blev köldbärartemperatur jämnare. Detta ledde till att man på mindre än en timme gjorde en besparing som var i storleksordningen 50 000 kWh/år.

För fler ytterligare optimeringar är du välkommen att kolla på ytterligare case här.

Undvik att missa denna enorma besparingspotential

För att säkerställa att du inte missar besparingar likt denna och minimerar risk för haverier, så måste man analysera systemets prestanda kontinuerligt. Som bonus kommer även ditt företag bidra till att sänka europas elförbrukning. Om du är intresserad av att komma igång, så är det bara att kontakta oss på ClimaCheck!

Det går även bra att kontakta Niklas direkt via mejl, som skrivit artikeln, för att få mer information.